Till vänster om - i rummet bredvid huvudrummet - har vi avdelningen där de främst har en massa olika indiska rätter (men även koreanska och inhemska maldivisska finnes. Samt lite asiatiska överlag. På sidan närmast kameran har de främst vegetariska rätter, och så har de kött- och fiskrätterna på andra sidan. Sen finns det både stekt och kokt ris om man vill ha. Och det vill man, ty maten är riktigt bra här.
Och så här ser det ut när vi äter. Samt dricker den goda, färskpressade apelsinjuicen som otippat ingår (tillsammans med vanligt vatten samt kaffe och te) fastän dryck inte ska ingå i vårt paket. Det tackar vi för. 
Och så här ser det ut precis norr om restaurangen. Här har vi över-vatten-villorna för de riktigt välbeställda. Vinner vi en storvinst blir det nog en sådan här nästa gång, men vi är nöjda med huset vi bor i också.
Och genom den här grönskan tar vi vår dagliga promenad vi tar tillbaks till "vårt" hus varje gång vi ätit.
Ett av Tinas mål med dessa resor är att få ro och kunna läsa pappeersböcker på stranden. Och det har hon lyckats riktigt bra med, och hon är också mycket nöjd med bokvalet som hon hittade på Arlanda. En annan bra sak med den boken är att den perfekt döljer Pelles nakna gubbstjärt. .
Och när hon ska bada förvandlas hon till Galna Tanten såklart ty det är fortfarande första veckan, solen är start och Tina gör vad hon kan för att skydda sin stackars hud.
Ny från och med årets resedagboksupplaga är Hjärnskadade Farbrorn. Han är mer oförsiktig i solen än sin galna tant, men å andra sidan blir han tröttare väldigt fort, vilket fortfarande är högst frustrerande för honom, trots att han nu borde vant sig.
Sen måste vi såklart ha med åtminstone ett djur om dagen här i resedagboken. Idag fick det bli den här lilla pippifågeln av en art vi ännu inte orkat googla upp, som spatserade förbi på strandkanten.
Och på tal om djur. Vi lovade ju igår att visa hur äckliga man kan göra de små söta eremitkräftorna som i sakta mak spankulerar omkring här lite överallt. Särskilt när det börjat skymma. Så Pelle - överambitiös som han är - såg såklart till att filma en timelapse på dem vid en av palmerna som de håller till under. Och sen öppnade han upp redigeringsprogrammet och letade han upp lite ljudeffekter för att ytterligare förstärka obehaget. Så med en hastighet på 120 gånger den normala, och med ljudeffekter till, så förvandlas den gulliga synen till en ganska så vidrig en istället, men som passar perfekt för resedagboken!
Dagens middagstema - ty ett sådant har de alltid här - var asiatiskt. Så då fanns det sushi minsann. Mums. Sen kunde man låta kockarna göra olika nudelrätter efter beställning, men då var Pelle dumt nog för mätt - efter sushin - för en ramen. Typiskt.
Mätt och hjärntrött, ty den här dagen hade Pelle sovit mycket mindre än han faktiskt behöver, ty redan på morgonen vaknade han klockan sex och istället för att somna om så började han fixa med foton och skriva resedagbok istället för att somna om. Och sen prioriterade han även resedagboken framför den nödvändiga efter-lunch-luren eftersom han liksom inte kan låta bli att starta upp Premiere Pro och börja videoredigera klippet han filmade på eremitkräftorna. Kul för er (och oss i efterhand) Men det betalar sig NU, så när klockan närmade sig åtta på kvällen så var han helt slut. Dumt.
Men det ÄR lördag, och ingen hjärntrötthet i världen kan hindra oss från att lösa Melodikrysset. Vilket vi alltid inleder lördagarna med när vi är hemma i Sverige. Men idag avslutade vi dagen med det istället, och Pelles tröttma till trots löste vi det helt och hållet utan fusk. Nu började nämligen Pelles hjärna plötslit FUNGERA igen, och han tog saker som "Vad är det här för opera?" när svaret var Faust. Och han kan INGENTING om opera i allmänhet och Faust i synnerhet. Men han är bra på korsord, och denna titel dök obegripligt nog upp i huvudet på honom bara genom att svaret hade fem bokstäver och började på F. Ja hjärnan ÄR sannerligen en konstig kroppsdel!
