Väderappen har denna resa visat att det ska vara åska och regn varenda dag. Oftast "om en timme" och sen i minst fem dagar framåt. Men mer moln än så här har vi faktiskt inte sett, förutom ett entimmes spöregn i onsdags. Den där timmen skjuts nämligen upp hela tiden, och hittills är denna vår sjunde (Tinas åttonde) Thailandsvistelse nog den soligaste vi hittills upplevt (peppar peppar).
Denna dag hade Tina fixat en solstol vid poolen, så då tyckte Pelle det var dags att inviga just den. Och där upptäckte han att till skillnad från saltvatten, som ger honom en lockig Dave Stewart-frisyr, så ger poolvatten honom en mer - ska vi säga - dalmasig(?) frisyr. Ett både intressant och skrämmande faktum.
"Så vad hände sen då?" undrar ni sannolikt inte, eftersom ni säkerligen läst våra tidigare resedagböcker. Nåja - svaret är att vi helt sonika fortsatte ligga och steka i sol respektive skugga en stund...
...Tills det klockan var strax före tio vill säga, ty prick detta klockslag skulle Tina - den friskusen - vara med på ett "stretching-pass" hon hade anmält sig till. Det var tydligen inte så mycket att hänga i granen, men det fick åtminstone till följd att även Pelle fick bränna en kalori eller två på att några minuter senare också traska iväg till salen där nämnda pass försiggick, och där skaffa sig ett rykte som skum smyga-utanför-fönster-och-fotografera-in-fotograf.
Sen tillbringade vi ytterligare en stund i våra solstolar - ömsom slumrandes, ömsom läsandes härliga böcker - varpå det blev dags för lunch igen, där en av oss drack vatten och åt melon, medan den andra förlustade sig med öl och Beef with Garlic and Pepper. Vi tänker inte avslöja vem av oss som gjorde vad.
Nu var det förresten ett tag sedan ni fick se en bild från vårt fashionabla hotellområde. Så varsågoda - så här ser det ut på promenaden till och från vårt rum.
Likt de allra flesta Alla Hjärtans Dag-dagar de senaste tretton åren, så ser vi till att tillbringa dessa i ett varmare klimat än det Sverige brukar erbjuda. Så även denna gång. Och trots att väderappen som sagt utlovat åska och regn, så fanns det inte ett moln på himlen när vi gick ner till hotellrestaurangen där vi bokat vår Valentines-middag, och himlen var alldeles klar...gul!
Det skulle visa sig "Mi Amore Valentine's Buffet" är en av de bästa bufféer vi någonsin avnjutit. Här fanns verkligen ALLT, och allt var dessutom extremt vällagat och fint. Vi började såklart med det kallskurna - i det här fallet ostron, blini och jätteräkor.
Och det ska sägas - man har ändå haft tur i livslotteriet, som har möjlighet att åka på sådana här resor, äta sådan här mat och få vara förhållandevis friska. För det är långt ifrån alla i världen som får sitta så här och njuta denna kommersiella påhitts-dag!
Och för att även Pelle skulle få beskådas i denna härliga miljö, så bytte vi tillfälligt plats. Så att ni inte tror att vi satt på nån jävla RAD och åt romantisk middag.
Så vad fanns det då mer på denna härliga buffet? Ja, vi kan bara ta ut några axplock men den här Pata Negran var inte äcklig direkt.
Och den här bilden kanske inte är kommer vinna några priser i matfotograferandets ädla konst, men det den föreställer - en supergod risotto där massor av den avbildade tryffeln hyvlades ner var fantastisk.
Så vad händer här då? Jo det grillas skaldjur minsann! Mums!
Och här gott folk - här grillas det Foie Gras minsann!
Och ja - vi VET att man inte bör äta gåslever. Eller jätteräkor för den delen. Men ibland gör man dumma saker, bara för att det är så inihelvete gott. Men vi lovar - det är inte ofta!
Pelle passde dagen till ära även på att köpa vinpaketet, som innebar "Unlimited amounts of wine" vilket han såklart såg till att utnyttja till den grad att det till slut var restaurangen som gick back.
Och även om vi var PROPPMÄTTA så var man ju ändå tvungen att åtminstone SMAKA på lite av efterrätterna. Som doppade jordgubbar och/eller marsmallows i den här chokladfontänen.
Kvällen avslutades som sig bör här i Thailand med eldshow.
Det var dessa tre småmuskulösa herrar som stod för den.
En av de bästa grejerna med just eldshower - tycker Pelle - är att man kan experimentera med diverse olika slutartider i kameran för att få till spännande effekter. Den här bilden - exempelvis - är tagen med en sekunds slutartid (bländare 4, iso 125)...
...så även denna, fast här har han ändrat bländaren till 5,6...
...medan denna däremot är tagen med en fjärdedels sekunds slutartid, och med bländare 10 istället. Iso:t däremot, är detsamma på alla tre.
Sen var det dags att promenera tillbaks till rummet, men vi var såklart tvungna att stanna och ta den här tjusiga bilden på hotellobbyn i nattmörker. Tjusig även då, som ni ser.
Får man dessutom syn på en osedvanligt söt lite groda - eller "glooooda!!!" som Tina alltid ropar när hon ser en - så måste ju även denna förevigas. Kolla ögonen på den lilla krabaten! Och med den bilden säger vi tack och godnatt för ikväll.
