Men det blev inte mer än så här. Sammanlagt. Regnskuren varade i kanske två minuter max, och detta är vad den producerade. På tok för lite för att vår försäkring skulle börja gälla. Nåja, vi köpte den faktiskt mest ju för att vi har sådan otur jämt i lotterier, och vi såg då detta som antingen en ganska dyr lott som dock skulle betala sig bra om vi fick regn på semestern ELLER - mer troligt (och som det alltså blev) en ganska dyr, men dock garanti för att vi skulle SLIPPA få denna resa förstörd av regnskurar.
Till frukost åt vi det gamla vanliga, men Tina ville gärna ha sina mangostan-frukter dokumenterade, då de vita klyftorna påminner om de SMÅ eremitkräftorna som går omkring här, och som vi tidigare jämfört med vandrande vitlöksklyftor. Och jo, hon har kanske en poäng. Och kolla i bakgrunden! Ett TILL siamesiskt banantvillingpar som vi spelade Filipin på igår. Ingen av oss nämnde dock detta, eftersom vi inte ville påminna den andra om Filipin-tävlingen. Som Tina vann med en sekund, ty hon hann ropa Filipin preciiis innan Pelle idag. Så nu blir det Pelle som får frosta av frysen därhemma.
Sen följde som vanligt en dag med sol och bad för herrskapet Norman, och trots att det idag var liiiite fler moln på himlen än det varit tidigare, kan vi verkligen inte klaga.
Sen skulle Tina ta en tjusig bild på Pelle med undervattenskameran när han kom simmande under vattnet. Det gick sådär kan man säga. Så här blev resultatet. Tina skyller på att vattnet var extra grumligt idag, och visst, vi säger väl så...
Men när han kom upp över ytan gick det bättre!
Uppe på land tillbringade vi dagen så här. Och trots det liiiite molnigare vädret och att det är vår sista HELDAG här valde Pelle att efter lunch och lunchlur att INTE pressa sin bränna, utan istället lade han sig i lite halvskugga under en palm - allt för att hans fru inte skulle få glädjen av att några dagar efteråt säga "Jag SA ju att du skulle bränna dig och sen fjälla bort allt!".
Så att så här skyddar man sig från framtida pikningar av frun; palmskugga och solskyddsfaktor 10.
På tal om pikningar från frun; idag gick hon upp till huset 20 minuter innan sin man. Och när han sen kom så satt hon och hade span på hans ankomst på den främre uteplatsen (en himla tur att det inte är på DEN uteplatsen toan ligger!). Och när han kom var det första han fick höra; "Gick du fel?" ty han stannade till framför fel "uppfart" först. Och sen "Nös du?" för ja, det hade han också gjort. När han trodde ingen såg eller hörde. Men se Tina ser och hör ALLT. Tydligen.
Då det var tisdag igen, så körde de mexikanskt middagstema på restaurangen. Men den här gången blev det inta churros. Pelle var för mätt, och Tina för allergisk.
Ja detta blev vår sista middag här, och det måste vi säga - maten har varit riktigt bra. Och då åt vi i princip bara på bufférestaurangen som ingick i vårt "Full board"-program. Men vällagat, gott och varierande har det varit. Enda problemet är att framförallt Pelle har lite svårt att inte överäta när det finns så mycket gott. Men å andra sidan har det blivit väldigt mycket mindre alkohol än tidigare resor. Dels på grund av Pelles hjärnskada såklart, men framförallt för att den liksom inte ingick i priset. Och rika som troll har vi inte blivit efter all sjukskrivning. Dock har vi faktiskt inte saknat det ett dugg, och det är ju skönt.
